Kajsa-My.

Ryska leken!
Alltså... Jag tyckte den milda vintern var alldeles perfekt. Typ, ridbanan okej, inte toklerigt överallt, vägarna ok och hyfsat milt. Men nej, vädergudarna hade andra planer. Ner med en jävla massa snö och iskalla jävla vindar. Hade jag blundat två minuter och stått ute så hade jag garanterat trott att jag bodde i den kallaste delen av Ryssland. Näsborrarna slöt ihop sig som en mussla, dreglet rinner i mungipan och ögonen sluts igen snabbare än en dörr med Jehovas på andra sidan.
Händer lika kalla som ett isbjörns rövhål och ben lika stela som en 1-åring som precis lärt sig att gå. Kul kombination....... Jag känner mig lite som ett snöfenomen. En uppenbarelse. Näsan hade garanterat kunnat agera stoppljus i närmsta fyrvärgskorsning.
Jag lovar, du hade stannat. Rudolf kan åka hem och ta semester, jag tar över. 
 
Och ni som kommer med det mest korkade förslaget varenda gång det blir jävligt kallt; ta en varm dusch. 
ÄR DU HELT JÄVLA ROLIG ELLER!? I ett sånt läge så förstår jag definitivt hur en ångkokt kräfta känner sig innan den möter sitt öde. Att först stå och klä av sig och känna kylan krypa inpå huden lika snabbt som vessla, för att sedan kliva in till helvetets portar och låta eldregnet landa på kroppen. HUR I HELVETE kan det var skönt!? 
"Men kajsa... Det är ju skönt sen, när du fått upp lite temperatur". 
- Jaha, de tror du? Och innan den där jävla temperaturen har slagit camping i kroppen så står man och funderar på hurvida det faktiskt är möjligt, att på alldeles egen hand koka sig själv till döds innan kroppen förstår att jag bara vill hjälpa den på traven att få upp den där omtalade kroppstemperaturen. Fattar ni paniken? 
Ja, och väl när duschen är klar, så ska man ju ut i kylan igen. Stå där naken som ett jävla kolibri och torka sig torr med en kall jävla handduk.  På med myskläder, mmm..... varmt och skönt. I typ fem minuter. Sen sitter man och fryser igen. Kul. Jävligt kul. 
"Ta en kopp thé kajsa, det värmer gött!"
- Mhm.... För o sen kissa mer vätska än vad en kamel kan lagra i pucklarna. Och för att gå och kissa... Så måste man resa sig upp ur den lilla varma vrå man lyckats skapa sig i hörnet av soffan. 
Tack vädergudarna, tack. 

Inte alls negativ över snön och kylan. Jag lovar. 

Puss 😘